Korpens hjärta

Strålande tider kraxade hon innan döden landade på hennes rygg. Ellibeth såg tiden an och närmade sig långsamt den döda korpen. Huvud, klor och fjädrar lades i en kista av ekträ. Nu kan elden tändas och stjärnor falla, sa hon till Gorm. Draken nickade tyst och drog ett djupt andetag. Elden var hans och Ellibeths nu. Korparna samlades.

Nu är det dags.